1848-1935 French Jean Beraud Galleries Berauds father (also called Jean) was a sculptor and was likely working on the site of St. Isaacs Cathedral at the time of his sons birth. Berauds mother was one Genevieve Eugenie Jacquin; following the death of Beraudes father the family moved to Paris. B??raud was in the process of being educated as a lawyer until the occupation of Paris during the Franco-Prussian war in 1870. Beraud became a student of Leon Bonnat, and exhibited his paintings at the Salon for the first time in 1872, however he only gained recognition in 1876, with his On the Way Back from the Funeral. He exhibited with the Society of French Watercolorists at the 1889 Worldes Fair in Paris. He painted many scenes of Parisian daily life during the Belle epoque, in a style that stands somewhere between the academic art of the Salon and that of the Impressionists. He received the Legion d honneur in 1894. Berauds paintings often included truth based humour and mockery of late 19th century Parisian life. Along with frequent appearances of biblical characters in then contemporary situations. Paintings such as Mary Magdalene in the House of the Pharisees aroused controversy when exhibited because of these themes. Towards the end of the 19th century Beraud dedicated less time to his own painting, but worked in numerous exhibition committees including the Salon de la Societe Nationale. Beraud never married and has no children, he is buried in Montparnasse Cemetery beside his mother.  Related Paintings of Jean Beraud :. | The Public Dance | Representation at the Theatre des Varietes | After the Misdeed | The Magdalen at the House of the Pharisees | Le Boulevard |
Related Artists:
Machuca, Pedro
Spanish, approx. 1490-1550 Spanish painter and architect. The form of his signature (Petrus Machuca, Hispanus. Toletanus ...) on his earliest known work, the Virgin of Succour (1517; Madrid, Prado), suggests he was active at an early age in Italy. On the basis of the style of that work, a number of frescoes in the Vatican have been attributed to him, including Isaiah Blessing Jacob. Other works from the same period that have been attributed to him include a copy (Paris, Louvre) of the destroyed Battle of Anghiari by Leonardo da Vinci and two paintings of the Virgin and Child
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Ludwig Emil Grimm
1790-1863,German draughtsman, engraver and painter. He was a brother of the philologists and fairy-tale collectors Jakob Grimm (1785-1863) and Wilhelm Grimm (1786-1859). He attended the Kunstakademie in Kassel from 1805 to 1807. He then moved to Munich to study with the engraver Carl Ernst Hess (1755-1828), and he became a student at the Akademie der Bildenden Kenste there. He revealed a talent for portraiture in numerous sketches of his family and friends. In 1814 he served with the Prussian army in the military campaign against France, then completed his studies in Munich. In 1816 he visited Italy,